Tar emot en brödrost på spår nitton a, en enkel-trea. Den är tämligen övertäckt med is och snö. Lämnar stockholm, riktning norrut. Stannar i Arn för lite fler resenärer, dessa med stora väskor.

Dörrfel.. inte ett sådant utan två. Dessa blir hyffsat kvickt åtgärdade medelst lite välmenande handpåläggning.

Fordonstelefonen (MobiSIR) ger upp! Den frågar nu efter sitt simkort.. Jag är rätt säker på att den här telefonen inte klarar några vattenaktiviteter, därför så vippar jag på en säkring för att starta om den. Hoppas den har glömt sina akvatiska drömmar när den startat om..

I Uppsala var allt frid och fröjd, på ett uppsalat sätt. Intressant att få åttio i ATC när man ska passera de två plankorsningarna norr om stationen.

Salsta = växelfel, fick vänta på mötande tåg för vidare färd på nedspåret.

Resterande färd var relativt problemfri om man bortser från vindriktningen i Skutskär, fifan..

Kommer ned till uppställningsbangården i Gävle, Maxim för en ihopmultning med en X40-tvåa. Här tänkte jag försöka mig på att fixa de två, nu avstängda, dörrarna som hade lite inkontinensproblem tidigare. En halvtimme senare har jag och strömavtagar-upp-pillar-stången hackat bort all svallis på, inte bara mina dörrar, utan även på den X40 som jag precis multat med! Varför inte använda växelkvasten, hörde jag nån fråga? Svaret på detta blir: Visa mig din X40 och jag ska förvisa din kvast, dvs varifan finns den? Jag tittade i verktygsskåpet, det lilla utrymmet bredvid det andra lilla utrymmet där kontaktdonen finns, även i det utrymmet där kontaktdonen finns, bakom varuautomaterna och även i det skåpet som innehåller ingenting.. suck.. Det blev jag och strömavtagarresarstången till detta äventyr, kan säga att pinnen skämdes över att få göra en sån mundan verksamhet. Jag är tämligen van att skämmas..

Alla dörrar fungerar till slut. Slut är även min rast här i Gä och en upprullning till plattformen påbörjades. För övrigt, vem är det som ställer in armstöden canarie-fågel-stajl som två avfyrningsramper för scud-missiler? Hur kan man sitta så och samtidigt nå körschischkebaben? Mina armar är inte riktigt ledade åt det hållet (än).. ?

I Tierp fortsätter glädjen med X40 i och med ett fotsteg som inte vill lira. Detta blir speciellt intressant eftersom plattformen inte blivit skottad än, jag får åter rycka ut. Ser nästan ut som en snögubbe när jag ska äntra förarhytten igen.. Precis då passar en X2:a på att passera på spåret bredvid mitt, i tvåhundra. När jag klev in i förarhytten såg jag inte ut som en snögubbe, Jag var en sån!

När jag lämnade Tierp stängde jag av fotstegseländena, gjorde nog även ett utrop om just dessa eländen. Mind the gap-aktigt.

I Arlanda gör jag ett klassiskt dubbelstopp när det uppdagades att en av dörrarna nu inte gick upp istället. Ankommer Cst med kanske tio minuters försening till detta:

Dagens fastkörda truck.. Jag och en X2-förare från spår tolv jucksade med samma truck i några minuter tills den bestämde sig för att masa sig ur vägen.

I flempan pajade ännu en dörr vilket gav mig lite step-up motion, eller snarare step-bort dito eftersom det alltid verkar vara den bortre dörren som ger upp.

Södertälje gav en 1UP på dörräventyret, denna gång stod jag på plattformen när ombordaren stängde eftersom jag redan gett upp..

I nyköping blev det en kombo: Dörrfel och växelfel

Stod där så pass länge att folk började kliva ombord förväntandes att tåget skulle gå åt andra hållet.

"kontrollera växlarna" sade fjärren, jag funderade en stund över den saknade kvasten. Gick sedan ut för att konstatera att växeln låg fel.. Fjärren lägger växeln lokalt så jag kan manövrera den från strömställaren, dock utan nån som helst respons. Växelhaveriet avnjöts utanför Kolmården (jo det var även dörrfel där också.. )..  lokf Storm och sketmånga resenärer gillar inte detta.

Gjorde ett utrop där jag förklarade att vi alldeles strax ska köra åt andra hållet en liten bit för att sedan köra tillbaka med en vänstersväng så vi kan komma förbi den heldöda växeln utan att spåra ur eller liknande.

Till slut kom vi loss från Kon bara för att fastna återigen i Åby med samma problem. Detta fick dock en rask GC-person ta hand om medans jag tittade på en röd signal.

Rasten i Norrköping blev ett skämt, on me, sedan var det dags att köra tillbaka till stok-holm.

Denna resa var med lokdraget och därför tämligen problemlöst, ända till Nbt där Lsg återigen strulade till det (orkar inte ens gå in på det..).

Ställde av loket på spår nitton i Hgl.